Jag glömde nämna att mina inlägg nu kommer vara på både svenska och engelska.
Svenska eftersom jag är svensk, men också engelska på grund av en sak jag förklarade i ett tidigare inlägg.
Just nu ser de ut som detta inlägg (svenskt över, engelska under, mindre etc), det är inte så fint, men det får vara så tills jag har kommit på en bättre lösning till det. Kanske kommer jag byta till att skriva bara på engelska i framtiden, det beror på.
I forgot to mention that from now on, my entries will be in both Swedish and English.
Swedish, since I'm Swedish, but also English because of a thing I explained in an earlier entry.
Right now, the entries look like this one (Swedish over, and English beneath), it doesn't look very good, but that's how I'll keep it until I've come up with a better solution for it. Maybe I'll switch to only English some time in the future, but it depends.
torsdag 10 mars 2011
Depp
Jag vill lägga mig ner och dö.
Aldrig mer prata med någon.
Gömma mig från verkligeten och bara skrika.
I want to lie down and die. Never again talk to anyone. Hide from reality and scream.
Så känner jag just nu, men jag tycker inte att detaljer är så värst bra att gå in på på ett ställe där alla kan läsa det. Istället tänkte jag dela med mig utav lite låtar som man kan deppa till!
That's how I feel right now, but I don't think that I should get into details in such a public place as this. Instead, I'm going to share some songs that is great for moments like this!
Jag vet inte vad alla andra sätter sig och lyssnar på när de känner att de behöver gråta lite, ballader kanske? Mitt låtval vid sådana tillfällen är lite annorlunda. Genom tiderna har det varit många olika men många "funkar" fortfarande. Jag tänker ta dem i den ordningen jag hittade dem (så gott jag kommer ihåg):
I don't know what everyone else listens to when they feel like they need to cry, probably ballades? My choise of music when I feel like this is kind of different. There has been many different songs but many of them still "works". I'm going to list them in the order I found them (if I can remember):
Double lariat. Det är viktigt att man läser den engelska texten, för alla låtarna. Just när jag hittade denna låten kände jag att jag inte visste vad jag ville, jag var borta och kände mig väldigt begränsad och ensam och visste inte om jag kunde hitta tillbaka till mig själv. Grät mig till sömns med denna. Det var ganska länge sen dock. Det finns många versioner, typ pianoversioner etc. men det var ändå originalet jag bölade mest till.
Double lariat. It's important to read the subs, for all the songs. When I found this song I felt like I didn't know what I wanted, I was lost and felt limited and alone and I didn't know if I'd find myself again. I cried until I fell asleep while listening to this. It was some time ago though. There are many versions, like piano versions ... but I cried the most to the original.
Servant of Evil. Historien är hemskt sorglig och det finns fler låtar i samma serie, lyssnar man på alla vet man vad som hänt. Basically, det är två syskon - den ena, tjejen, är prinsessa och hennes bror gör inget annat än allt för att göra henne glad, till slut går det så långt att han avrättas istället för henne. Seriöst, läs texten, jag bölade inte kort efter att låten hade börjat, första gången jag hörde den.
Servant of Evil. The story is so terribly sad and there are more songs in the same series, if you listen to all of them you'll understand this one better. Basically, there are two siblings - one of them, the girl, is a princess and her brother does nothing for himself but only to make her happy, and in the end he's being executed instead of her. Please read the subs, I started crying shortly after he started singing, even the first time I heard it.
Soundless Voice. Jag vet inte vad det är med den men den här bölar jag fortfarande till varje gång jag hör den, den är för mig kopplad till ganska många dåliga minnen som alla dyker upp igen när jag hör den.
Soundless Voice. I don't know what it is about it, but I still cry to this one every time I hear it. For me, it's connected with lots of bad memories that all come back when I hear it.
Rolling Girl. Det finns många sätt att tolka låten men jag har alltid tolkat det som att den personen det handlar om, försöker och försöker men blir aldrig accepterad och fastnar i en cirkel av självhat och självdestruktivitet. Jag kände mig seriöst precis likadan när jag hittade denna låten och fastän den, om man inte såg videon eller läste texten till den verkar ganska glad är den så sorglig.
Rolling Girl. There are many ways to interpret this song, but I've always thought it is about a girl, who keeps trying but no one accepts her, and she's stuck in a circle of selfhate and selfdustructivity. I felt just like that when I found this song and even though it seems like a pretty happy song, if you haven't seen the video or read the lyrics, it's so sad.
Campanella. Originalet är också väldigt sorgligt, det handlar om en flicka som plötsligt inte längre kunde träffa sin kompis. Hon vet inte var han har tagit vägen och letar efter honom. Innerst inne vet hon nog att han är död, men hon vill inte inse det ... det här är en pianoversion av den, som då är extra sorglig om man vet handlingen till låten.
Campanella. The original is also very sad, it's about a girl who suddenly can't meet her friend anymore. She doesn't know where he went and searches for him. I think she actually knows that he's dead, but doesn't want to accept it. This is a piano version of it, and well, it's extra sad if you know the whole story to the original.
Jag har fler, men de är inte alls så sorgliga om man inte befann sig i den situationen jag gjorde då jag hittade dem, så att de liksom är kopplade till massor dåliga minnen och händelser.
Nu tänker jag sätta mig och lyssna på dessa. Högt. Jag vill inte prata med någon.
I have more, but they're not as sad for everyone else, since they're connected with bad memories and experiences for me.
I'm gonna listen to all of these songs now ... loudly. I don't want to talk to anyone..
Aldrig mer prata med någon.
Gömma mig från verkligeten och bara skrika.
I want to lie down and die. Never again talk to anyone. Hide from reality and scream.
Så känner jag just nu, men jag tycker inte att detaljer är så värst bra att gå in på på ett ställe där alla kan läsa det. Istället tänkte jag dela med mig utav lite låtar som man kan deppa till!
That's how I feel right now, but I don't think that I should get into details in such a public place as this. Instead, I'm going to share some songs that is great for moments like this!
Jag vet inte vad alla andra sätter sig och lyssnar på när de känner att de behöver gråta lite, ballader kanske? Mitt låtval vid sådana tillfällen är lite annorlunda. Genom tiderna har det varit många olika men många "funkar" fortfarande. Jag tänker ta dem i den ordningen jag hittade dem (så gott jag kommer ihåg):
I don't know what everyone else listens to when they feel like they need to cry, probably ballades? My choise of music when I feel like this is kind of different. There has been many different songs but many of them still "works". I'm going to list them in the order I found them (if I can remember):
Double lariat. Det är viktigt att man läser den engelska texten, för alla låtarna. Just när jag hittade denna låten kände jag att jag inte visste vad jag ville, jag var borta och kände mig väldigt begränsad och ensam och visste inte om jag kunde hitta tillbaka till mig själv. Grät mig till sömns med denna. Det var ganska länge sen dock. Det finns många versioner, typ pianoversioner etc. men det var ändå originalet jag bölade mest till.
Double lariat. It's important to read the subs, for all the songs. When I found this song I felt like I didn't know what I wanted, I was lost and felt limited and alone and I didn't know if I'd find myself again. I cried until I fell asleep while listening to this. It was some time ago though. There are many versions, like piano versions ... but I cried the most to the original.
Servant of Evil. Historien är hemskt sorglig och det finns fler låtar i samma serie, lyssnar man på alla vet man vad som hänt. Basically, det är två syskon - den ena, tjejen, är prinsessa och hennes bror gör inget annat än allt för att göra henne glad, till slut går det så långt att han avrättas istället för henne. Seriöst, läs texten, jag bölade inte kort efter att låten hade börjat, första gången jag hörde den.
Servant of Evil. The story is so terribly sad and there are more songs in the same series, if you listen to all of them you'll understand this one better. Basically, there are two siblings - one of them, the girl, is a princess and her brother does nothing for himself but only to make her happy, and in the end he's being executed instead of her. Please read the subs, I started crying shortly after he started singing, even the first time I heard it.
Soundless Voice. I don't know what it is about it, but I still cry to this one every time I hear it. For me, it's connected with lots of bad memories that all come back when I hear it.
Rolling Girl. There are many ways to interpret this song, but I've always thought it is about a girl, who keeps trying but no one accepts her, and she's stuck in a circle of selfhate and selfdustructivity. I felt just like that when I found this song and even though it seems like a pretty happy song, if you haven't seen the video or read the lyrics, it's so sad.
Campanella. The original is also very sad, it's about a girl who suddenly can't meet her friend anymore. She doesn't know where he went and searches for him. I think she actually knows that he's dead, but doesn't want to accept it. This is a piano version of it, and well, it's extra sad if you know the whole story to the original.
Jag har fler, men de är inte alls så sorgliga om man inte befann sig i den situationen jag gjorde då jag hittade dem, så att de liksom är kopplade till massor dåliga minnen och händelser.
Nu tänker jag sätta mig och lyssna på dessa. Högt. Jag vill inte prata med någon.
I have more, but they're not as sad for everyone else, since they're connected with bad memories and experiences for me.
I'm gonna listen to all of these songs now ... loudly. I don't want to talk to anyone..
onsdag 9 mars 2011
Skoldans
Idag samlades alla nior från 5 (?) olika skolor för att dansa på Cupolen.
Är glad att inte alla kom dit i jeans och t-shirt liksom, men det hjälpte inte direkt eftersom jag och Phiim gick i lolita. Jag såg ut såhär:
Today, all the ninth graders from 5 (?) different schools came to dance at Cupolen.
I'm happy that not everyone showed up in jeans and t-shirt, but it didn't really help since Phiim and I went there in lolita. I looked like this:
Jag ville verkligen inte dansa, dels för att jag ... 1. Trodde att hatten skulle flyga av ... 2. Trodde att hela peruken skulle flyga av! 3. Trodde att kjolen skulle flyga upp och man skulle se mer än vad man behövde ... och 4. Att jag skulle ramla för mina skor är sjukt komplicerade att gå i.
I really didn't want to dance, because I ... 1. Thought the hat would fall off ... 2. Thought that the whole wig would fall of! 3.Thought that the skirt would fly up and that people would see more than they needed ... and 4. That I'd trip and fall since my shoes seriously are complicated to walk in.
Till slut sprang det fram en kille till mig plötsligt och frågade om jag ville dansa ... jag fick panik på en gång, sa nej om och om igen, men till slut drog han ut mig ... / puttade Phiim ut mig, hela mitt huvud snurrade just då, jag var för nervös för att kunna tänka. Han drog mig långt bort till ett ställe där alla kunde se oss och började dansa trots att ingen annan gjorde det ... för musiken hade inte ens börjat än. Samtidigt ropade han "YES! Jag fick dansa med henne! Kolla!" och "Nu ska vi vinna!" (det var en danstävling just då). Han var så positiv att jag inte kunde hjälpa att skratta, men det var så pinsamt att jag också mest stod där och skrek just det, och att jag bara gjorde bort mig ... men det hjälpte inte, han var ju sjukt positiv och bara fortsatte dansa. Modigt ...
Then, a guy suddenly ran up to me and asked if I wanted to dance ... I panicked and declined over and over again, but in the end, he dragged me out there (and Phiim pushed me out there) ... my head was spinning and I was too nervous to think. He went to a place were everyone could see us and started dancing even though no one else did, 'cause the music haden't even started yet. He was yelling "YES! I got to dance with her! Look!" and "We're gonna win!" (it was a dance compitition). He was so positive I couldn't help but to laugh, but it was so emberassing that I mostly just stood there and yelled that, and that I was just making a fool out of myself ... but it didn't help, he was so positive about it all and just kept on dancing. Brave ...
En del tog bilder (både väldigt direkt men andra också diskret) och vi är ganska säkra på att vi såg en som satt och smygfilmade oss ...
Some people took pictures (both very directly but for others, also discretely) and we're pretty sure we saw someone filming us ...
Och så klart, när jag kom hem, så berättade min mamma (hon är lärare på en annan skola som också var där denna kvällen) att hon hade pratat med så många som ville bjuda upp oss ...
Förövrigt hade hennes elever inte alls trott på att jag var hennes dotter först. Kanske är för att hon har svart hår, svarta glasögon, svart smink och svarta kläder. Sen hade de trott att våra peruker var vårt riktiga hår, och hade frågat hur vi hade lyckats få det ... åh, om det bara var mitt riktiga hår ♥ Mitt riktiga är ju hälften så långt och rosa.
And of course, when I got home, my mom told me (she's a teacher at another school that also was there tonight) that she had talked to so many that wanted to ask us to dance ...
And her students didn't believe that I was her daughter at first. Maybe because she has black hair, black glasses, black makeup and black clothes. And they had thought that our wigs were our real hair, and had asked how we got it ... oh, if only it was my real hair ♥ My real hair is half the lenght and pink.
Är glad att inte alla kom dit i jeans och t-shirt liksom, men det hjälpte inte direkt eftersom jag och Phiim gick i lolita. Jag såg ut såhär:
Today, all the ninth graders from 5 (?) different schools came to dance at Cupolen.
I'm happy that not everyone showed up in jeans and t-shirt, but it didn't really help since Phiim and I went there in lolita. I looked like this:
Jag ville verkligen inte dansa, dels för att jag ... 1. Trodde att hatten skulle flyga av ... 2. Trodde att hela peruken skulle flyga av! 3. Trodde att kjolen skulle flyga upp och man skulle se mer än vad man behövde ... och 4. Att jag skulle ramla för mina skor är sjukt komplicerade att gå i.
I really didn't want to dance, because I ... 1. Thought the hat would fall off ... 2. Thought that the whole wig would fall of! 3.Thought that the skirt would fly up and that people would see more than they needed ... and 4. That I'd trip and fall since my shoes seriously are complicated to walk in.
Till slut sprang det fram en kille till mig plötsligt och frågade om jag ville dansa ... jag fick panik på en gång, sa nej om och om igen, men till slut drog han ut mig ... / puttade Phiim ut mig, hela mitt huvud snurrade just då, jag var för nervös för att kunna tänka. Han drog mig långt bort till ett ställe där alla kunde se oss och började dansa trots att ingen annan gjorde det ... för musiken hade inte ens börjat än. Samtidigt ropade han "YES! Jag fick dansa med henne! Kolla!" och "Nu ska vi vinna!" (det var en danstävling just då). Han var så positiv att jag inte kunde hjälpa att skratta, men det var så pinsamt att jag också mest stod där och skrek just det, och att jag bara gjorde bort mig ... men det hjälpte inte, han var ju sjukt positiv och bara fortsatte dansa. Modigt ...
Then, a guy suddenly ran up to me and asked if I wanted to dance ... I panicked and declined over and over again, but in the end, he dragged me out there (and Phiim pushed me out there) ... my head was spinning and I was too nervous to think. He went to a place were everyone could see us and started dancing even though no one else did, 'cause the music haden't even started yet. He was yelling "YES! I got to dance with her! Look!" and "We're gonna win!" (it was a dance compitition). He was so positive I couldn't help but to laugh, but it was so emberassing that I mostly just stood there and yelled that, and that I was just making a fool out of myself ... but it didn't help, he was so positive about it all and just kept on dancing. Brave ...
En del tog bilder (både väldigt direkt men andra också diskret) och vi är ganska säkra på att vi såg en som satt och smygfilmade oss ...
Some people took pictures (both very directly but for others, also discretely) and we're pretty sure we saw someone filming us ...
Och så klart, när jag kom hem, så berättade min mamma (hon är lärare på en annan skola som också var där denna kvällen) att hon hade pratat med så många som ville bjuda upp oss ...
Förövrigt hade hennes elever inte alls trott på att jag var hennes dotter först. Kanske är för att hon har svart hår, svarta glasögon, svart smink och svarta kläder. Sen hade de trott att våra peruker var vårt riktiga hår, och hade frågat hur vi hade lyckats få det ... åh, om det bara var mitt riktiga hår ♥ Mitt riktiga är ju hälften så långt och rosa.
And of course, when I got home, my mom told me (she's a teacher at another school that also was there tonight) that she had talked to so many that wanted to ask us to dance ...
And her students didn't believe that I was her daughter at first. Maybe because she has black hair, black glasses, black makeup and black clothes. And they had thought that our wigs were our real hair, and had asked how we got it ... oh, if only it was my real hair ♥ My real hair is half the lenght and pink.
måndag 7 mars 2011
Skola, skola, skola ...
Imorgon har vi religionsprov.
Jag tycker att religion är ett ganska onödigt ämne. Är man inte religiös tycker jag inte att man ska behöva läsa på om alla religioner. Och om man nu är religiös kanske man kan lära sig om sin religion i t.ex. kyrkan, om man nu är ... t.ex. kristen.
Enligt mig är det bara en massa gamla "historier" som blivit ... stora? Det är svårt att förklara, men ja, ateist som man är liksom.
Och det gör det väldigt svårt för mig att bry mig alls om Muhammed, Moses och alla de där ...
Men jag ska ändå gå och läsa på om judendomen om 20 minuter. Islam läste jag på igår. När jag läser texter brukar jag somna mellan varje mening, men jag har kommit på hur jag kan göra för att undvika det! Jag läser texten högt ... i en rolig dialekt. Jag somnar inte och det jag läser fastnar faktiskt. Jag känner att jag kan allt om Islam liksom, fastän jag bara har läst igenom det en gång. Tumme upp~!
På onsdag är det "skoldans". Alla nior i ... fyra? skolor ... tror jag? ... ska samlas, och dansa. Om man vill, vill man inte får man sitta vid borden runt och prata. Tycker det är bra att man inte behöver dansa då, men tydligen var dansen ändå obligatorisk på träningen.
Vi gick till gympasalen halv ett och vi var faktiskt med och dansade till början. Så gjorde dansinstruktören det jag hade fruktat, hon bad alla att ta ett steg åt en sida och byta danspartner. Jag och Phiim reagerade direkt på samma sätt - vi sprang ut därifrån.
Först kom vår gympalärare och sa åt oss att i alla fall titta på, om vi inte ville dansa. Så det gjorde vi, vi stod och tittade på. Sen skrev dansinstruktören åt oss att hoppa in och dansa. Hon trodde nog att vi hade kommit dit sent, så jag tänkte inte mycket på det ...
Sen såg vår mentor oss. Hon sprang direkt fram och sa åt oss att hoppa in och dansa. Vi sa att vi inte ville dansa, speciellt eftersom vi behövde dansa med andra - vi har båda lite (eller ganska mycket) socialfobi. Hon fick direkt anfall och skrek "VADÅ VILL INTE? Det är obligatoriskt! Ni måste!". Hur kan de tvinga oss att dansa? På vilket sätt är det på något sätt lärande att hoppa omkring i en cirkel? Jag fortsatte säga att jag inte ville, jag trodde hon skulle förstå att det var min blyghet & socialfobi och inte bara dumhet. Till slut var hon så arg på oss att hon tvingade oss att gå och plugga istället.
Eftersom dansen var på idrottlektionen borde det ju vara gympaläraren som bestämmer vad man ska göra om man inte vill dansa. Men nej, vi fick dra oss ut och sätta oss i "växthuset" och plugga.
Efter ett tag - jag hade faktiskt pluggat lite - så kom vår dumma kurator in. Eftersom hon inte fick nån kontakt med oss (vi är ganska trötta på henne vid det här laget) så satte hon sig och läste hela häftet plus boken högt för oss. Vi lyssnade helt enkelt inte på henne men hon verkade ju inte fatta det. Till slut gick hon, för att hon skulle på möte. Hon är helt enkelt så dum, jag förstår inte hur hon kan vara kurator, när hon inte förstår nånting.
Jag är ständigt deppig, visar det nästan aldrig, har socialfobi och massa andra grejer som hindrar mig från att kunna tala öppet med folk eller vara social helt enkelt, ingen vet helt hur jag är men det är så svårt att förklara precis allt att jag inte ens försöker.
Men hon förstår såklart inget av det, och det kan jag ju inte klaga på henne för eftersom jag inte säger något alls, problemet är att hon tror att hon förstår, och sitter och pratar med mig som om hon var helt säker på hur saker och ting är. Precis som vår gamla hemkunskapslärare som sa "jag vet vad som är där, men du behöver inte dölja det, ingen här kommer bry sig" när jag skulle dra upp ärmarna på tröjan för att diska. Våra lärare är dumma.
Jag tycker att religion är ett ganska onödigt ämne. Är man inte religiös tycker jag inte att man ska behöva läsa på om alla religioner. Och om man nu är religiös kanske man kan lära sig om sin religion i t.ex. kyrkan, om man nu är ... t.ex. kristen.
Enligt mig är det bara en massa gamla "historier" som blivit ... stora? Det är svårt att förklara, men ja, ateist som man är liksom.
Och det gör det väldigt svårt för mig att bry mig alls om Muhammed, Moses och alla de där ...
Men jag ska ändå gå och läsa på om judendomen om 20 minuter. Islam läste jag på igår. När jag läser texter brukar jag somna mellan varje mening, men jag har kommit på hur jag kan göra för att undvika det! Jag läser texten högt ... i en rolig dialekt. Jag somnar inte och det jag läser fastnar faktiskt. Jag känner att jag kan allt om Islam liksom, fastän jag bara har läst igenom det en gång. Tumme upp~!
På onsdag är det "skoldans". Alla nior i ... fyra? skolor ... tror jag? ... ska samlas, och dansa. Om man vill, vill man inte får man sitta vid borden runt och prata. Tycker det är bra att man inte behöver dansa då, men tydligen var dansen ändå obligatorisk på träningen.
Vi gick till gympasalen halv ett och vi var faktiskt med och dansade till början. Så gjorde dansinstruktören det jag hade fruktat, hon bad alla att ta ett steg åt en sida och byta danspartner. Jag och Phiim reagerade direkt på samma sätt - vi sprang ut därifrån.
Först kom vår gympalärare och sa åt oss att i alla fall titta på, om vi inte ville dansa. Så det gjorde vi, vi stod och tittade på. Sen skrev dansinstruktören åt oss att hoppa in och dansa. Hon trodde nog att vi hade kommit dit sent, så jag tänkte inte mycket på det ...
Sen såg vår mentor oss. Hon sprang direkt fram och sa åt oss att hoppa in och dansa. Vi sa att vi inte ville dansa, speciellt eftersom vi behövde dansa med andra - vi har båda lite (eller ganska mycket) socialfobi. Hon fick direkt anfall och skrek "VADÅ VILL INTE? Det är obligatoriskt! Ni måste!". Hur kan de tvinga oss att dansa? På vilket sätt är det på något sätt lärande att hoppa omkring i en cirkel? Jag fortsatte säga att jag inte ville, jag trodde hon skulle förstå att det var min blyghet & socialfobi och inte bara dumhet. Till slut var hon så arg på oss att hon tvingade oss att gå och plugga istället.
Eftersom dansen var på idrottlektionen borde det ju vara gympaläraren som bestämmer vad man ska göra om man inte vill dansa. Men nej, vi fick dra oss ut och sätta oss i "växthuset" och plugga.
Efter ett tag - jag hade faktiskt pluggat lite - så kom vår dumma kurator in. Eftersom hon inte fick nån kontakt med oss (vi är ganska trötta på henne vid det här laget) så satte hon sig och läste hela häftet plus boken högt för oss. Vi lyssnade helt enkelt inte på henne men hon verkade ju inte fatta det. Till slut gick hon, för att hon skulle på möte. Hon är helt enkelt så dum, jag förstår inte hur hon kan vara kurator, när hon inte förstår nånting.
Jag är ständigt deppig, visar det nästan aldrig, har socialfobi och massa andra grejer som hindrar mig från att kunna tala öppet med folk eller vara social helt enkelt, ingen vet helt hur jag är men det är så svårt att förklara precis allt att jag inte ens försöker.
Men hon förstår såklart inget av det, och det kan jag ju inte klaga på henne för eftersom jag inte säger något alls, problemet är att hon tror att hon förstår, och sitter och pratar med mig som om hon var helt säker på hur saker och ting är. Precis som vår gamla hemkunskapslärare som sa "jag vet vad som är där, men du behöver inte dölja det, ingen här kommer bry sig" när jag skulle dra upp ärmarna på tröjan för att diska. Våra lärare är dumma.
fredag 4 mars 2011
Papper och penna
Nu har min blogg-paus bestämt blivit för lång.
Jag har inte gjort något speciellt under de senaste dagarna, jag har helt enkelt bara inte orkat blogga, ens göra något speciellt på datorn alls. Jag har varit ganska oaktiv på nästan alla sidor jag är medlem på denna veckan.
Jag är tillbaks mest för att jag fick något slags "ryck". Igår så mådde jag riktigt dåligt, och låg i 5½ timme i sängen från klockan 6 på morgonen och hade jätteont i magen. Så fort det var över så fick jag världens lust att göra grejer. Ville fräscha upp både mitt rum och mig själv (mitt rum var hemskt stökigt och jag var hemskt oduschad), jag ville rita, jag ville ta itu med alla de projekt jag har igång ...
Det blev helt enkelt så att jag inte gjorde något av det dock. Blev ganska besviken på mig själv, eftersom den känslan får jag inte ofta. Jag hade kunnat städa mitt rum - och jag hade inte känt att det var något påtvingat eller onödigt, utan jag hade gjort det med stort engangemang och passion. Här ordbajsar vi vackra ord ser du. Jag hade kunnat sätta mig ner och rita utan att behöva tvinga fram ideér.
Åh, på tal om att rita, jag kom på att jag måste rita två hästar tills på måndag. Har skjutit upp det i säkert ett par månader och ljugit för de som skulle få teckningarna att de VAR klara, jag bara lyckades aldrig hitta dem när jag väl kom ihåg att ta med dem. Det är en lång historia, basically, jag hatar att rita grejer jag blivit tvingad till och jag blir aldrig klar med dem då. Men jag hatar också att behöva undvika ett gäng tjejer varenda minut i skolan och jag tror den avskyn är större än den för att tvingas rita, så jag ska ta mig i kragen och göra det helt enkelt. Imorgon.
Blev lite besviken på mig själv, att jag inte gjorde det då jag verkligen ville det. Så jag sitter just nu med papper och penna framför mig, ska dra igång ett projekt jag velat påbörja länge - rita en bild för varje lolita-stil. Jag börjar självklart med sweet ♥ (oja, jag är beroende av lolita).
Nåt inte kan få ur huvudet är en sak som hände på engelskalektionen idag.
Igår, då jag var sjuk, hade varje elev skrivit en berättelse på ett A4, man fick en början att fortsätta på. Början slutade med "and the door opened again.", och jag vet att jag skulle följt det med nåt så lame som "she looked over her shoulder and saw ...", eftersom jag har noll kreativitet. Klassens bästa i engelska (innan har läraren sagt att han och jag var lika bra) hade skrivit något så interessant som "the familiar squeaking noise pierced her mind like a bullet" - då ser ni varför jag sa att hon har sagt det, och inte längre. Jag tror bestämt att vår lärare har ändrat sig, att han definitivt är klassens bästa i engelska. Var i helsike fick han det ifrån? Jag blev lite avundssjuk eftersom jag inte gillar när folk plötsligt är mycket bättre än mig på nåt. Ja jag är sån. I vilket fall, så är det nästan lite tur att jag inte har skrivit min än, för nu vet jag att jag behöver göra mycket bättre ifrån mig än mitt vanliga "skriv på och tänk inte mycket på detaljer, din engelska är så gott som flytande och du får MVG hur som helst". Sättet han skrivit på, visar ju sjukt mycket bättre än mitt vilket ordförråd man har. Han hade skrivit hela berättelsen som en riktigt författare, jag vet inte ifall jag och läraren kanske var de enda som var chockade över hans begåvning.
Blir han inte författare blir jag nästan lite sur.
Waste of talent ...
/Mayu
lördag 26 februari 2011
Wasted time va
Vi har haft lov i en vecka, och jag hade planerat att göra mycket grejer. Inte en endaste sak av dem blev gjord. Varför? Jag la mig för sent, sov för länge och var för lat.
De grejerna orsakar alltid problem för mig.
Skolan kan ju bli tråkig så ibland planerar jag att kanske fixa mig lite extra på morgonen för att i alla fall slippa känna mig som om jag bara hoppade ur sängen och stack iväg. Men jag trycker på snooze runt 100 gånger varje dag och vaknar till slut en timme innan vi börjar - ingen extratid över direkt. Inte ens tid nog för vanlig fixning. Varför? För att jag la mig för sent dagen efter. Det blir så jobbigt och så är man trött hela dagen och orkar inte ens jobba i skolan.
Jag måste fixa det här, sömn har alltid varit ett problem för mig.
Känns dumt att skriva detta när jag sitter och drogar cola för att jag har bestämt mig för att dygna,
men jag gör helt enkelt aldrig det som är bäst för mig. Jag är sån.
/Mayu
De grejerna orsakar alltid problem för mig.
Skolan kan ju bli tråkig så ibland planerar jag att kanske fixa mig lite extra på morgonen för att i alla fall slippa känna mig som om jag bara hoppade ur sängen och stack iväg. Men jag trycker på snooze runt 100 gånger varje dag och vaknar till slut en timme innan vi börjar - ingen extratid över direkt. Inte ens tid nog för vanlig fixning. Varför? För att jag la mig för sent dagen efter. Det blir så jobbigt och så är man trött hela dagen och orkar inte ens jobba i skolan.
Jag måste fixa det här, sömn har alltid varit ett problem för mig.
Känns dumt att skriva detta när jag sitter och drogar cola för att jag har bestämt mig för att dygna,
men jag gör helt enkelt aldrig det som är bäst för mig. Jag är sån.
/Mayu
fredag 25 februari 2011
Lolita
Since I chose "angelicpretty" to be my blog name, I'm guessing at least some lolitas (lolita is a style, and angelic pretty is one of the most famous lolita clothing brands - I'll get back to this) will find my blog by accident. But most of them will probably not be Swedish - so I figured I'd make an entry in English every now and then, so this will be my first.
I want to talk about different lolita styles this time. But for those who find my blog but don't know about lolita, I'll explain that quickly first.
Lolita is one of the many alternative clothing styles that came to be in Japan. The clothes are usually poofy dresses or skirts, blouses, alice bands, knee socks etc, you basically look like a little doll. There are some 'rules' that come with the style - for example, not showing too much skin - basically, the skirt must be down to your knees, over-knee socks are preffered, showing your shoulders are not okay ... etc. The style can look in many different ways - there used to be less ways, but it has been around since the 80's, I believe, so it has changed a lot. It's difficult to explain in words or one picture, so look at the pictures below.
There are many theories about what inspired people to wear lolita, and make such clothes, but I'd say (like many others with me) that it was inspired by the Rococo era, that is, France in the 18th century. If you google search Rococo fasion, there are even some pictures of lolitas popping up. (can't tell them apart? Most lolitas in those pictures are asian - the rest seem to be from the Rococo era).
I'm going to start with ...
old school sweet lolita
When the lolita fashion was new, this is basically what it was. "sweet lolita" today, is something completely different than it was when I first learned about it.
The main difference I can find, is that there are no prints on the dresses. Nowadays, pretty much every series released from famous brands focus on the print of the dress. The dresses used to be all about frills. You should be careful not to overdo it though. The skirts didn't have as much poof, either.
Something commonly seen in today's sweet lolitas are colorful hair, such as pink, turquoise or purple. Old school sweet lolitas usually have brown or black hair. Head bands (girl to the left) are used more often for this style, too, rather than alice bands (girl to the right). A famous brand that makes clothes fit for this style is Baby the Stars Shine Bright, though they're making lots of clothes that work for regular sweet lolita, too.
sweet lolita
I can hardly tell sweet lolita from OTT sweet lolita, since sweet lolita is getting more and more like OTT, in my opinion. But I think this pic works, even though her outfit is a little bit more old school then usual sweet lolitas. Sweet lolita often has cute prints, colorful / blonde hair, accessories ... colors that often are used are baby blue and cotton candy pink, or lavender.
Bitter sweet lolita

As seen to the right - bitter sweet lolita is usually made by using the black versions of dresses. So it's a black dress, with a cutesty print. So it's not to be confused with gothic lolita.
Angelic Pretty focuses on sweet lolita clothes.
OTT sweet lolita
This is the super-cutesty-version of sweet lolita.
Lots and lots of accessories, colorful makeup, nails, rings ... deco, often pink hair, cute bags ... basically, you take sweet lolita and add that. Or more.
Cotton candy pink, baby blue and lavender is most definitively the most popular colors for OTT.
classic lolita
I always have problems describing this style ...
Let's see. Hats are often used for classic lolita, and not small mini-hats, but hats like the one in the picture. Pink hair? Nope, not this time! They have natural colors for their hair. Showing shoulders seems to work for this style, with the right kind of dress. Also, the skirts doesn't have as much poof, and the shoes are not always as doll-like as usual. It's a more lady-like style. Colors often used would be beige, white, brown, pastel blue, some shades of pink ... No cutesty prints, and not a lot of frills and laces. Some dresses do have prints though, but it's usually of teddy bears or books etc, and not cakes. Second-hand jewellry and pearls etc are often used for this.
If you like classic lolita, take a look at Innocent World.
gothic lolita
I had a really hard time finding a picture for this so I ended up using this one, which is actually basically being used everywhere for describing gothic lolita.
Gothic lolita is not so much about prints (if any at all - there are some nice prints made specifically for it, but really, there's no teddy bears or cakes - maybe castles etc.). Colors often used? It's difficult to say. Black is one, of course. And white. But black with white details are often considered "ita" (- a lolita that is just not doing it right). Red tartan is popular, and dark colors such as dark blue or purple are also used. Be careful not to make it look like a witch's outfit ...
I'm more into sweet & classic - so I really don't know where to buy clothes for this.
shiro and kuro lolita
Shiroi means white and kuroi means black, so I'm guessing you all can figure out what this is. Shiro lolita is all white and kuro is all black. The hair is usually in a colour that contrasts the clothes, such as brown for shiro and blonde for kuro. Dark hair colors are often used for kuro too, but I've never seen a blonde shiro lolita. (I'm sure there are some though).
I don't think anyone has shiro & lolita all the time, probably just sometimes or for some outfits.
I don't think I have time or space to write about all the other styles of lolita - but I will list them with a link to a google search and a small description.
hime lolita - princess lolita. In my opinion this is not to be confused with hime gyaru. They look alike in some aspects, but they're just not the same thing. Since it's "princess" lolita - big poofy hair, crowns, dresses with bustles etc. (I personally stay away from this style because here, it makes people think "psycho" instead of "doll". Maybe it's because we actually have a woman walking around the streets pretending to be a princess all day ... yeah, I don't want people to think that's me.)
country lolita - This is much like classic lolita, but with a country touch. Showing shoulders is accepted, in my opinion it even makes it look better, because it's a very summer-y style, with strawberries, baskets (filled with fruit and berries! ♥) etc. Socks aren't 100% necessary either.
sailor lolita - I'd love a sailor lolita outfit for a boat trip ♥ It's inspired by, well, sailor outfits. Lots of blue and white, sometimes black, and, well, sailorish details.
punk lolita - I can't really describe this style. Red tartan, chains, crazy hair ... and long skirts? It's punk ... and it's lolita. I don't know.
wa lolita is a match between Japan's traditional kimonos and lolita. The outfits are often dark or red etc - that is, colors often used for normal kimonos. Qi lolita is a match between China's ... traditional ... whatever-they-are called. I think those two are starting to get more popular. When I googled them a year ago, I didn't find a lot for wa lolita, and almost nothing for qi.
guro lolita - Please don't click that link if you don't like blood. Guro lolita is like shiro lolita! ... but with lots and lots of blood. Bandages etc are often used. It's perfect for halloween oAo
Taking these three lastly because imo they're kinda different from the rest.
aristocrat - it's pretty much about looking elegant. There is even less skin showing and the skirts are way longer with less poof, too. It's also a very dark and gothic style.
kodona - it's probably what boys would choose to wear if they liked the lolita fasion. Lots of girls do it too, for fun or maybe because they don't like skirts. ... or maybe because they like it. Pants, hats, vests ...
sweet kodona - I don't think this style is very popular. Only the first rows of pictures show what I'm talking about. It's a sweet version of the original kodona. I want more people to wear this! It's adorable ^w^ ~♥
Uhm, yeah, that's it. Honestly I think I've written too much. But I'm gonna leave it all there~
/Mayu
Singstar
Jag stannade uppe alldeles för länge igår. Jag somnade nog nång gång runt halv sju på morgonen. Det är senare än vanligt, men jag vaknade tidigare än vanligt. Japp, gott folk, två på dagen är tidigare än vanligt. En del tycker det är hemskt, men då vill ni verkligen inte veta när jag la mig/vaknade på jullovet.
Idag ska jag och Phiim troligen dra iväg på en karaoke-kväll. Jag har ingen aning om vad för folk det kommer finnas där, vet faktiskt bara om en till förutom Phiim, som jag känner, som ska dit. Ifall det bara är en massa tråkigt folk där, så drar vi nog.
Fast allra tråkigast skulle det nog vara om ingen vågade sjunga.
På tal om att sjunga är min röst inte gjord för det och jag ska nog inte prova på att göra det inför publik heller, men om jag kan tvinga Phiim till en duett så kanske det blir nåt ...
(5 dagar kvar tills paketet från Bodyline kommer! *längta*)
På sistone har jag lyssnat ganska mycket på Detektivbyrån.
En av deras låtar, "Om Du Möter Varg", kan man höra i apotekets reklam på TV då och då. Det är nog det enda bra med reklamerna just nu~ :)
Vad jag vet har de bara en musikvideo och den är till låten "Lyckans Undulat". Jag älskar att videon är so kreativ! I slutet så får man se dem själva uppträda, resten av videon är ... well, see for yourselves c:
De är jätteunderhållande att se live - och det är helt otroligt att de kan spela så otroligt bra och liksom, komplicerad musik på tre pers bara sådär o: Ta en titt~
Ja, och nu när jag har fått dig att gilla dem så förstör jag allt med att säga att de splittrades för typ två år sen. SORGLIGT :c
Det ... var allt jag hade att säga idag ja.
/Mayu
torsdag 24 februari 2011
Bodyline-beställning
Jag har varit på gott humör idag! Inte bara för att jag fick sova 12 timmar (enda sättet för mig att inte vara sur hela dagen ...), utan också för att jag äntligen fick mamma att hjälpa mig beställa från Bodyline!
Jag har tjatat hela veckan och lite till på att hon ska hjälpa mig beställa nu när jag inte är skyldig henne lika mycket pengar längre (nä precis, jag är inte bortskämd här va, jag betalar allt själv!). Fick henne äntligen att göra det! Första gången vi skulle försöka beställa så låg bodyline nere dock ... min reaktion;
Quite bokstavligen sådär, ja. Mina händer flög ut av sig själv och i mitt huvud skrek jag "BODYLINE, Y U NO WORKING?!" ... jag har spenderat för mycket tid på Forever Alone Comic, så mobba mig inte! Det fastnar helt enkelt.
I Mayus värld är de enda sätten att agera och reagera på meme-sätten! ♥
Back to the subject då, detta är vad jag har beställt:

Mhm, i gult. Den finns i svart, blått, rosa och gult. Om jag ska vara ärlig hade jag helst velat ha rosa, och efter det ... kanske blått, fast jag gillar inte riktigt hur printet smälter in i resten av tyget. Nja, gult är nog två endå, men rosa är så långt framför gult. Men gult var den enda som fanns kvar, och det är inte konstigt eftersom det här nog är Bodylines mest populära klänning :o Inget jag kollat upp eller så, men det verkar nästan som om att ALLA har den ... fast de flesta verkar ha den i rosa eller blått. Därför är jag glad att jag kommer få en gul - fastän många har den, blir det ju lite originellt endå.
Många verkar ha den här också, men i alla fall alla jag känner har klänningsversionen, so I'm safe ~ Älskar verkligen den här kjolen, den är så söt ♥ Var orolig att den inte skulle passa, 84 i midja, Bodyline, vem försöker ni lura? De mäter så ofta fel att jag är väldigt orolig över mått och sånt. Kollar upp det jättemycket innan jag beställer nåt. Men vad jag nu vet - som jag inte fattade först - är att hela bakre sidan av kjolen har stretch. The more you know! Nu vet jag att jag faktiskt kommer i fler kjolar än jag trodde därifrån.
En söt hatt helt enkelt! Har inte mycket att säga om den, och det är ju tur det för det finns inte mycket plats bredvid denna bild!
SKOR! Åh, skor! ♥
Jag har seriöst längtat efter att få beställa skor från bodyline. Mina skrikrosa wannabe-converse passar inte direkt till resten av mina kläder alltså. Och de här är så söta! De fanns bara kvar i tre olika storlekar i rosa, och den minsta av de tre är den jag behövde! Vilken tur man kan ha ♥
Mmmmh ♥ långa lockiga rosa tofsar. Vem vill inte ha det?!
Hade från början tänkt beställa svarta (mycket enklare på alla sätt), men de fanns inte kvar, så det fick bli ljusrosa endå.
Kommer inte vara enkelt att få mitt riktiga hår i samma färg, men jag har tänkt vänta tills de kommer fram till att se vilken färg de är och beställa hårfärg. Vill ju inte direkt gå omkring med skrikrosa hår och ljusrosa tofsar.
Ja, det kommer bli ett helvete att hålla koll på utväxten etc. ... så fort jag inte orkar med utväxt och omfärgningar och så, eller känner för att ha nån annan färg på mitt riktiga hår, ska jag köpa en peruk att ha dem på istället (i samma färg som dem då). Om det ska bli en kort peruk (så det ser uppsatt ut) eller en lång vet jag inte än. Anledningen till att jag inte bara köper en hel peruk med tofsar från början (billigare, enklare etc) är för att jag seriöst känner för att ändra på mitt riktiga hår - plus att hela peruker är ... riktigt komplicerat. Och väldigt varmt.
Sen beställde jag lite till - kommer inte ihåg vad, men småsaker liksom såsom ögonfransar och hårspännen - men vem skulle ens orka läsa om det. "Och det här hårspännet är en liten rosett! ... den är rosa! ... that is all!"
Mhm, det var bestämt allt jag hade att säga den här gången. Vill att paketet ska komma fram nuuu~!
(och så ber jag till ... gud, säger vi, att nån annan öppnar dörren när det kommer fram. Det är så kompliceraaat~ Mayu klarar inte av deeeet~ >_< mina bröder skiter i när det ringer på dörren - så jag får väl hoppas att nån av mina föräldrar är hemma ...)
/Mayu
Så har man startat en blogg
Folk har tjatat på mig i mer än ett år att jag ska starta en blogg! Så ... nu gör jag äntligen det :'3
Designen är hemsk, jag vet. Jag har inte koll på själva sidan än och hittar inte dit jag vill och headers etc. vet jag faktiskt egentligen inte hur man gör, men det blev som det blev. De som hittar hit får helt enkelt stå ut med det! :D
Jag har inget speciellt att skriva om just nu och vet faktiskt inte vad jag ska skriva om här ... jag hoppas att jag kommer kunna posta många bilder här! Bilder är interessant, eller hur? mhm, japp.
Och det var allt jag hade att säga. Jätteinteressant, jag vet att du tycker det, ljug inte.
/Mayu
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)