Är glad att inte alla kom dit i jeans och t-shirt liksom, men det hjälpte inte direkt eftersom jag och Phiim gick i lolita. Jag såg ut såhär:
Today, all the ninth graders from 5 (?) different schools came to dance at Cupolen.
I'm happy that not everyone showed up in jeans and t-shirt, but it didn't really help since Phiim and I went there in lolita. I looked like this:
Jag ville verkligen inte dansa, dels för att jag ... 1. Trodde att hatten skulle flyga av ... 2. Trodde att hela peruken skulle flyga av! 3. Trodde att kjolen skulle flyga upp och man skulle se mer än vad man behövde ... och 4. Att jag skulle ramla för mina skor är sjukt komplicerade att gå i.
I really didn't want to dance, because I ... 1. Thought the hat would fall off ... 2. Thought that the whole wig would fall of! 3.Thought that the skirt would fly up and that people would see more than they needed ... and 4. That I'd trip and fall since my shoes seriously are complicated to walk in.
Till slut sprang det fram en kille till mig plötsligt och frågade om jag ville dansa ... jag fick panik på en gång, sa nej om och om igen, men till slut drog han ut mig ... / puttade Phiim ut mig, hela mitt huvud snurrade just då, jag var för nervös för att kunna tänka. Han drog mig långt bort till ett ställe där alla kunde se oss och började dansa trots att ingen annan gjorde det ... för musiken hade inte ens börjat än. Samtidigt ropade han "YES! Jag fick dansa med henne! Kolla!" och "Nu ska vi vinna!" (det var en danstävling just då). Han var så positiv att jag inte kunde hjälpa att skratta, men det var så pinsamt att jag också mest stod där och skrek just det, och att jag bara gjorde bort mig ... men det hjälpte inte, han var ju sjukt positiv och bara fortsatte dansa. Modigt ...
Then, a guy suddenly ran up to me and asked if I wanted to dance ... I panicked and declined over and over again, but in the end, he dragged me out there (and Phiim pushed me out there) ... my head was spinning and I was too nervous to think. He went to a place were everyone could see us and started dancing even though no one else did, 'cause the music haden't even started yet. He was yelling "YES! I got to dance with her! Look!" and "We're gonna win!" (it was a dance compitition). He was so positive I couldn't help but to laugh, but it was so emberassing that I mostly just stood there and yelled that, and that I was just making a fool out of myself ... but it didn't help, he was so positive about it all and just kept on dancing. Brave ...
En del tog bilder (både väldigt direkt men andra också diskret) och vi är ganska säkra på att vi såg en som satt och smygfilmade oss ...
Some people took pictures (both very directly but for others, also discretely) and we're pretty sure we saw someone filming us ...
Och så klart, när jag kom hem, så berättade min mamma (hon är lärare på en annan skola som också var där denna kvällen) att hon hade pratat med så många som ville bjuda upp oss ...
Förövrigt hade hennes elever inte alls trott på att jag var hennes dotter först. Kanske är för att hon har svart hår, svarta glasögon, svart smink och svarta kläder. Sen hade de trott att våra peruker var vårt riktiga hår, och hade frågat hur vi hade lyckats få det ... åh, om det bara var mitt riktiga hår ♥ Mitt riktiga är ju hälften så långt och rosa.
And of course, when I got home, my mom told me (she's a teacher at another school that also was there tonight) that she had talked to so many that wanted to ask us to dance ...
And her students didn't believe that I was her daughter at first. Maybe because she has black hair, black glasses, black makeup and black clothes. And they had thought that our wigs were our real hair, and had asked how we got it ... oh, if only it was my real hair ♥ My real hair is half the lenght and pink.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar